Funktionalism

Funktionalism. En arkitektonisk rörelse som präglat stora delar av svenskt samhällsliv och som därmed väl borde vara en av de mest hatade, och älskade, arkitektoniska stilarna någonsin. Den präglar alla våra miljonprogram och bildar en del av snart sagt alla offentliga byggnader som uppfördes i Sverige under 1920- och 30-talen. Men det finns också gott om enskilda hus, så kallade ”funkishus” som representerar stilen.

I Sverige finns det alltså gott om hus som är byggda i funktionalistisk stil. En del av dem förvaltas av Nabo, faktum är att de har drygt 1600 kunder spridda över hela Sverige. Anledningen till att de är så populära är för att de har kapacitet att erbjuda sina kunder, bostadsrättsföreningar, en helhetslösning. De kan med andra ord ta hand om allt från ren fastighetsförvaltning till administrativa uppgifter som föreningens ekonomi. Besök Nabo för att se vad de kan hjälpa din förening med.

Enkel design med fokus på funktion

Varför tycker en del illa om funktionalism? Det ligger nog till största delen i att den hade ambitionen att pricka in våra behov så exakt att den utelämnade allting som skulle kunna tänkas påminna om slumpmässighet och kreativitet. Grundtanken med funktionalismen går ut på att varje detalj i vår design ska motsvara våra behov. Det behövs ingenting annat. Det är därför funktionalistiska byggnader framstår som sparsmakade och enkla. Ett funktionalistiskt hus ser ut som resultatet av idén om ett hus och ”inget mer”. Man skulle, om man vill vara elak, kunna säga att funkishus ser ut som kartonger med fönster. Funktionalismens idéer fick inte bara genomslag inom arkitekturen. Under sin höjdpunkt hade den inflytande över andra bruksföremål: möbler, textilier, husgeråd och mycket annat.

Rent materialmässigt rörde sig funktionalismen bland industrimaterialen. Till skillnad från tidigare eror som dominerades av tegel och trä fördes nu byggnadsmaterial som stål, glas och betong in i konstruktionerna i högre utsträckning. Allt skulle vara effektivt och enkelt. Funkishus har ofta platta tak och fasaderna designades utan onödiga detaljer. Ofta ljusa. Fönster för det mesta ospröjsade.

Inte bara arkitektur

Med det sagt var det inte ens bara design och arkitektur som berördes av funktionalismen.

Det var en rörelse med stora ambitioner. Dess idéer omfattar inte bara arkitektur. Det var strängt taget ett program som var avsett att förändra alla aspekter av människans vardagsliv. Tanken att ingenting skulle vara överflödigt går ju att applicera på allt från byggnader till hela samhällssystem. Mänskligheten skulle genom rationellt tänkande förbättra sina livsvillkor. Rent politiskt associeras funktionalismen i första hand till vänsterkanten. Många av de mest framstående arkitekterna var också engagerade i vänsterrörelsen. Bland kända svenska funktionalister finns bland andra Gunnar Asplund, Birger Jonson, Uno Åhrén och Wolter Gahn. Internationellt sett är de främsta företrädarna för stilen Walter Gropius, Le Corbusier och Mies van der Rohe.